Igår hade jag en synpedagog hos mig på jobbet. När jag min e-fix (drivaggregat) till rullstolen ansökte jag om att få min arbetsplats lite mer synanpassad. Jag ser ju rätt bra för att se så dåligt men när jag blir trött i ögonen blir jag väldigt ljuskänsligt och kan bara se det som är utmed golvet. Min tanke var nu att jag lättare vill kunna se var jag är när det är så. Synpedagogen Annelie hade med sig olika tejprullar som arbetsmaterial. Jag hade hängt upp att markeringarna inte fick vara fula utan att de skulle smälta in i miljön men vara tydliga. Svart/gul-randig tejp kicklar mina kräkreflexer. Annelie var kanon och lyssnade på mig. Hon var helt med på noterna och tyckte inte att jag var fånig (men kanske lite omständig.)
Jag tyckte det var viktigt att vi frågade om lov först innan vi började tejpa hej och hå. Det tyckte inte hon vilket jag tyckte var rätt mysko. Det var i vilket fall inget problem. Chefen tyckte det var skitbra att vi synmarkerade. Övriga kollegor som kom fram och spanade in vårt jobb tyckte också att det var kanonbra. Vilken lättnad.
Vi hann bara börja markera dörrar. Jag ska ha fyra dörrar markerade med två svarta tejpremsor och en färgad tejpremsa emellan. För att jag lättare ska hitta lysknapparna sätter vi dit en genomskinlig, taktil remsa som är lätt att känna och följa fram till knappen. Det kommer bli en fet svart remsa i mitten av golvet genom hela korridoren med markering vid vissa platser. Jag skulle också vilja de om man kan göra något åt dörrarna som sticker rakt ut från alla håll. Det är en början så får vi se sen. Fikarummet behöver också fixas med men där behöver jag fråga helt andra chefer.